Måste ju titta in här och skriva ett stort grattis till min älskade mamsen som fyller år idag.

GRATTIS MAMMA!

Under hösten har det varit stora diskussioner om den nya influensan som har upptäckts i världen. När jag var i Venezuela i somras bar folk munskydd för att inte bli smittade även fast influensan då inte ens kommit längre än till Mexico. Folk var livrädda för att bli smittade. Idag pågår, som alla vet, mass-vaccination i Sverige och den stora frågan är ju, ska man ta vaccinet eller ska man låta bli? I början var det självklart för många att vaccinet var ett måste, att det var den enda utvägen, men efter att det blivit så stor fokus på en mängd konstiga biverkningar (sanna eller falska) så har många nu ändrat sig och blivit mer tveksamma till om det verkligen är bra att ta vaccinet.

Jag var redan från början bestämd på att jag inte skulle ta det. Min anledning till mitt beslut var att jag vet att jag inte har några hjärt- och kärlsjuktdomar och jag har inte heller har problem med mina lungor. Där av tänkte jag att jag nog skulle klara av en svininfluensa utan att kola vippen (peppar, peppar, ta i trä). Men idag har jag ändrat mig imorgon och är det dags för mig att bli vaccinerad. Varför ändrade jag mig då? Jo, jag tror fortfarande att jag skulle klara av svininfluensan men att bli sjuk nu passar inte riktigt i tiden. Jag har mycket i skolan och att behöva vara borta från skolan är inte särskillt bra. Den andra, och kanske största, anledningen är att jag inte vill vara den som råkar smitta någon som är svag eller som tillhör de riskgrupper som inte bör utsättas för svinfluensan pga risk att bli riktigt sjuka och kanske dö. Jag har under en längre period vägt för och nackdelarna mot varandra och jag tror att jag gör ett klokt val även om man inte vet vad det kan ge för biverkningar i framtiden.

Så till alla er där ute som kanske läser detta, tänk efter noga innan ni bestämmer er hur nu ska göra med vaccinationen! Tänk på er omgivning en extra gång!

Jag med Björn Sandin, Peter Althin och Johan Eriksson

Många kändisar har på senare tid kolt vippen vilket är väldigt trgiskt. Allas bortgångar berör oss dock inte lika mkt och det kan nog bero på vårt intresse för kändisen och det han/hon har åstadkommit.

Michael Jacksons mycket plötsliga bortgång nu i somras berörde de flesta v oss väldigt djupt. Han var ju popens störst ikon och en person med en sådan särpräglad stil att man bara fasinerades av honom var gång han entrade scenen och drog igång med sina berömda moves. Han var helt enkelt THE KING OF POP och kommer alltid vara ihåkommen för det.

I tisdgs den 15 september nådde en tragiskt nyhet mina öron. Patrick Swayze hade fått ge upp kampen mot sin cancer och finns nu inte lägre vid liv. Detta hemska besked berörde mig verkligen djupt, ända in till hjärtat för att vara mer precis. Många tycker säkert att det är konstigt att just hans död verör mig så pass mycket, de flesta tänker säkert "vad har han gjort som spelar en så stor roll i Matinas liv?"
Patrick Swayze spelar huvudrollen i en av mina absoluta favoritfilmer nämligen "Dirty Dancing". Jag har sett filmen minst 30 gånger och ändå framkallar filmen oerhört starka känslr hos mig var enda gång. När Baby och Jhonny avslutar filmen med den fantastiska dansen till "I've had the time of my life" kan jag inte stoppa tårarna från att rulla ner ängs mina kinder. Hela scenen och den där låten har stor betydelse för mig och mitt liv. Många av mina absolut bästa minnen och upplevelser förknippar jag med låten och var gång jag hör den är det som att uppleva allt det där en gång till!

Även fast Patrick Swayze har fått lämna vår jord kommer jag alltid minnas honom speciellt pga mina hjärteminnen. Han har förgyllt många av mina filmkvällar med sin medverkan i underbara "Dirty Dancing" - Må du vila i frid!

Många undrar nog vart jag har tagit vägen när det glappar så i mina uppdateringar här på bloggen. Många gånger har jag bara inte lust att blogga och andra gånger har jag helt enkelt idétorka. Denna gången har jag helt enkelt tagit en paus från allt, inte bara bloggen utan alla andra obligationer som man tar på sig, för att njuta en hel vecka i Tylösand med Benji. Medans han är på sin utbildning (till personlig tränare) tar jag det lugnt, ligger ute i trädgården, lyssnar på fåglarna, läser och bara slappnar av. Denna veckan har varit toppen för mig och jag har hunnit återhämta mig, dock inte så mycket som jag kanske hade behövt, för att kunna börja den stundande terminen på topp. Hösten är alltid den jobbigaste perioden i mitt liv. Vi går från ljusare till mörkare tider och det är så lätt att falla ner i en svacka och bli deprimerad. I år ska jag göra mitt yttersta för att hålla modet uppe för att kuna prestera på topp när det väl gällr. Terminen inehåller en mindre och en stor tenta, skänt med lite delmål så att man inte har allt på en gång som förra terminen. Det kanske blir lite lättare,vem vet.

Då det regnar här för tillfället ska jag äta något sen ska jag lägga mig i soffan och läsa en bok. Jag hoppas jag kommer bli bättre på att uppdatera när skolan drar igång men jag vågar inte lova något! Ha det bra!

Idag är ingen vanlig dag för idag är det lilla Carolinas födelsedag! Happy birthday darling. Nu är du stor som oss andra och kan hänga på systemet med alla allkisar! Ett stort grattis önskar jag dig all the way from the bottom of my heart!